En inköpscentral upphandlade ett ramavtal för IT-drift med en maximal löptid på sju år. Ett bolag som inte deltog i upphandlingen ansökte om överprövning och menade att en avtalstid längre än huvudregelns fyra år riskerade att begränsa konkurrensen. Förvaltningsrättens avvisade bolagets talan på grunden att bolaget saknade talerätt, då det varken lämnat eller avsett lämna anbud i upphandlingen. Bolaget överklagade till kammarrätten som avslog och framhöll att begreppet ”leverantör” förutsätter att det är fråga om någon som i vart fall haft för avsikt att lämna anbud i upphandlingen. Eftersom bolaget inte haft intresse av att få kontrakt i upphandlingen saknade bolaget talerätt.
Bolaget anförde i HFD att det begärde överprövning för att säkerställa sin rätt att delta i andra upphandlingar efter den i lagen angivna fyraårsfristen. Bolaget menade att dess skada var hänförlig till att det riskerade att stängas ute från möjlighet till anbudsgivning under mer än fyra år, om ramavtalets löptid skulle komma att uppgå till sju år. Den fråga som HFD prövade var om en leverantör har rätt att få en upphandling prövad trots att denne inte har eller har haft något intresse av att tilldelas kontrakt i upphandlingen. I målet tillämpades 2007 års LOU, men i nuvarande lag finns motsvarande bestämmelser och målet är därför intressant för framtida tillämpning.
HFD fastslog att definitionen av ”leverantör” i 2 kap. 11 § i 2007 års LOU inte innebär något krav på att leverantören ska ha för avsikt att lämna anbud i en viss upphandling. Inte heller i bakomliggande unionsrätt finns något sådant krav för motsvarande begrepp (”ekonomisk aktör”). Frågan var i stället om bolaget hade talerätt enligt 16 kap. 4 §.
HFD tolkade bestämmelsen i ljuset av artikel1.3 rättsmedelsdirektivet, enligt vilken det krävs att det finns ett prövningsförfarande åtminstone för den som har eller haft intresse av att få ett visst avtal och som har lidit eller riskerar att lida skada till följd av en påstådd överträdelse. Domstolen framhöll även förarbetsuttalanden om att begreppet ”leverantör” ska omfatta också den som velat vara med i en upphandling men inte kunnat delta på ett korrekt och i lagen förutsatt sätt.
HFD framhöll att det med beaktande av artikel 1.1, fjärde stycket, rättsmedelsdirektivet följer att talerätten inte bör tolkas så extensivt att bolag som inte önskar eller önskat delta i en upphandling ska kunna få den överprövad, eftersom beslut ska kunna prövas effektivt och i synnerhet så skyndsamt som möjligt. HFD har alltså bedömt att talerätten med bolagets tolkning skulle bli allt för utsträckt och leda till långdragna processer. HFD fann att en förutsättning för att en leverantör ska ha rätt att få en upphandling överprövad är att denne har eller har haft intresse av att tilldelas kontrakt i samma upphandling.