Helhetsinriktad tolkning av anbudsformulär

Bakgrund

Ett kommunalt bolag genomförde en upphandling avseende en överföringsledning. Upphandlingen genomfördes genom ett öppet förfarande enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU. Det kommunala bolaget hade ställt upp krav på att anbudsgivare skulle ha utfört tre referensuppdrag, varav ett avseende bergschakt i bergtunnel. Det ställdes dock inga krav i upphandlingsdokumentet om att referensuppdraget skulle benämnas som bergschakt i anbudsformuläret. En leverantör som inte tilldelades kontrakt ansökte om överprövning och menade bland annat att den vinnande leverantörens referensuppdrag inte innefattade bergschakt så som kravet var uppställt.

Förvaltningsrättens bedömning

Förvaltningsrätten konstaterade att det aktuella kravet om att ange att referensuppdraget avsett bergschakt i bergtunnel var tydligt, eftersom det särskilt framgick att anbudsgivaren skulle lämna kompletta uppgifter i enlighet med anbudsformuläret och att det där skulle anges vilka moment referensuppdraget innehöll. Förvaltningsrätten konstaterade vidare att den vinnande leverantören i formuläret avseende vilka moment referensuppdraget innehöll angett ”kaxlåda, borrkax, injektering, fartygsplåt”, och att detta inte kunde anses uppfylla kravet såsom det var formulerat.

Förvaltningsrätten konstaterade därmed att den överprövande leverantören hade visat att den upphandlande enheten brutit mot likabehandlingsprincipen i LOU, genom att beakta den vinnande leverantörens anbud vid utvärderingen. Den överprövande leverantören riskerade att lida skada till följd av detta, och det fanns därför grund för ingripande. Bristen kunde avhjälpas genom rättelse i form av en ny utvärdering där anbudet från den vinnande leverantören inte beaktas. 

Förvaltningsrättens dom överklagades av den upphandlande myndigheten. 

Kammarrätten

Kammarrätten konstaterade att en upphandlande enhet har stor frihet att själv bestämma hur upphandlingsdokumenten ska utformas och vad som ska tillmätas betydelse, samt har ett visst tolkningsföreträde avseende sina egna upphandlingsdokument, så länge dessa håller sig inom de allmänna principerna för offentlig upphandling. Vidare framhöll kammarrätten att likabehandlings- och öppenhetsprinciperna utgör ett hinder för att utesluta en anbudsgivare om denne underlåtit att uppfylla en skyldighet som inte följer uttryckligen av upphandlingsdokumenten, utan endast av en tolkning eller utfyllnad av dessa, och hänvisade till EU-domstolens avgörande i mål C-27/15, Pizzo.

Kammarrätten fäste vikt vid att det i upphandlingsdokumentet inte ställdes något krav om att referensuppdraget skulle benämnas som bergschakt i anbudsformuläret, endast att uppdraget skulle avse bergschakt i bergtunnel. Mot bakgrund av detta ansåg kammarrätten att anbudsformuläret i dess helhet skulle beaktas vid bedömningen av om den vinnande leverantören hade redovisat ett sådant referensuppdrag. Kammarrätten framhöll att förutom vad anbudsgivaren angett i formuläret avseende vilka moment referensuppdraget innehöll, hade anbudsgivaren under rubriken ”Beskrivning av uppdraget” angett ”[b]orrhålsanslutning till Käppalas tunnel 230 m långt. Byggnation av kaxlåda, samt ta hand om borrkax med sugbil. Behjälplig vid misslyckat borrförsök, pluggat runt rör för injektering. Monterade rörböj, monterat fartygsplåt. Säkerhetspersonal. Skyddsskrotning.” Kammarrätten fastslog därefter att den vinnande leverantörens allmänna beskrivning av referensuppdraget och dess arbetsmoment sammantaget innebar att referensuppdraget hade avsett bergschakt i bergtunnel. Överklagandet bifölls därav. 

Analys

Kärnfrågan i målet var om bedömningen av huruvida kravet avseende referensuppdraget var uppfyllt av den vinnande leverantören fick grundas på anbudsformuläret i dess helhet, eller endast den specifika del där det skulle anges vilka moment referensuppdraget innehöll. 

Kammarrätten konstaterade härvid att då det inte ställdes några uttryckliga krav på att referensuppdraget skulle benämnas bergschakt, öppnade det upp för att beakta den fria beskrivningen av uppdraget. Kammarrätten bekräftade även i sammanhanget den numera etablerade principen om upphandlande enheters tolkningsföreträde, så länge den upphandlande myndighetens tolkning inte strider mot de grundläggande principerna. 

Avgörandet visar avvägningen mellan att strikt upprätthålla de formalistiska kraven enligt sin ordalydelse och den mindre formalistiska tanken om att uppgifter som framgår även under andra delar av anbudet än där det strikt har varit avsikten att lämna denna måste kunna beaktas för att kunna få ett materiellt riktigt resultat. Enligt vår mening är domen sund för att undvika en alltför formalistisk syn på kravställning, utan att man också beaktar ett materiellt riktigt resultat. 

Avgörandet tydliggör att en anbudsgivare som underlåter att uppfylla en skyldighet som inte uttryckligen följer av upphandlingsdokumentet inte kan uteslutas, genom en praktisk tillämpning av EU-domstolens tillvägagångssätt i Pizzo-domen i en utvärderingssituation. 

Konsekvensen av avgörandet är att ett anbudsformulär i sin helhet måste kunna beaktas vid utvärderingen, i de fall upphandlingsdokumenten inte uttryckligen anger var eller hur ett visst krav ska redovisas, snarare än endast den del av ett anbudsformulär där tanken varit att anbudsgivaren ska lämna den efterfrågade informationen. Det är därmed viktigt att upphandlande enheter inte begränsar sin granskning till en specifik del av anbudsformuläret vid utvärderingen, om det inte uttryckligen framgår var eller hur ett visst krav ska redovisas. 

Mål: Kammarrätten i Stockholm, mål nr 767-26, den 9 september 2026.

TEXT: Lukas Granlund och Christian Wennergren, Cirio Advokatbyrå