En kommun hade upphandlat drift av en camping, varpå en leverantör begärde överprövning och förvaltningsrätten beslutade att upphandlingen skulle göras om. Kort tid därefter ansökte en annan leverantör om överprövning av vad de menade var en otillåten direktupphandling av driften, och yrkade att förvaltningsrätten interimistiskt skulle besluta att avtal inte fick ingås. På kommunens hemsida kunde nämligen utläsas att den skulle inleda förhandlingar med den leverantör som ditintills tillhandahållit driften, i syfte att komma överens om tillfälligt fortsatt drift för en viss period. Den sökande leverantören menade att det fanns risk för att denne skulle gå miste om möjligheten att överpröva upphandlingen och att konkurrera om kontraktet. Förvaltningsrätten meddelade ett interimistiskt beslut som innebar att kommunen inte fick sluta kontrakt.
Kommunen yrkade att förvaltningsrätten skulle ompröva och upphäva beslutet då det enligt kommunen rörde sig om en mycket begränsad överenskommelse, sett till tid och värde, och att det var nödvändigt att avtal kunde tecknas med hänsyn till de boende och anställda på campingen. Förvaltningsrätten avslog kommunens yrkande om upphävande av det intermistiska beslutet.
Kommunen överklagade till kammarrätten och yrkade att beslutet skulle upphävas. Kommunen anförde också att den beslutat att senare förhandla fram hyresavtal. Kammarrätten fann dock, även med beaktande av campinganvändarnas intressen, allmänintresset och övriga berörda intressen, att den skada som kunde drabba den sökande leverantören var större än den skada eller olägenhet som kunde drabba kommunen. Kammarrätten avslog överklagandet och beslutet fick bestå.