En upphandlande myndighet upphandlade konstnärliga tjänster. Myndigheten hade angett att det som skulle upphandlas av konstnärliga skäl endast kunde fullgöras av en viss leverantör och att myndigheten därför hade genomfört en tillåten direktupphandling i enlighet med 15 kap. 3 § andra meningen och 4 kap. 5 § 1 st. p. 2 2007 års LOU. Enligt myndigheten hade valet av konstnär gjorts utifrån angivna kriterier som tagits fram efter analys av platsen, dess behov, funktion och estetik. En konstnär ansökte om överprövning av upphandlingen och yrkade att upphandlingen skulle göras om, alternativt att avtalet skulle förklaras ogiltigt.
Myndigheten bestred ansökan och invände b.la. att konstnären inte var en leverantör i LOU:s mening och därmed inte hade talerätt.
Förvaltningsrätten konstaterade att begreppet leverantör skulle ges en vid tolkning och ansåg att konstnären skulle betraktas som en leverantör i LOU:s mening. Vidare konstaterade förvaltningsrätten att upphandlingen inte kunde överprövas då avtal redan hade ingåtts, förvaltningsrätten gick istället vidare till att pröva om avtalet skulle förklaras ogiltigt. Förvaltningsrätten fann, mot bakgrund av uppdragets särskilda karaktär och den urvalsprocess som skett, att direktupphandlingen genomförts i enlighet med lag.
Konstnären överklagade till kammarrätten. I likhet med förvaltningsrätten konstaterade kammarrätten att konstnären var en leverantör. Kammarrätten noterade att myndigheten tagit fram vissa angivna kriterier med hänsyn till den valda platsens kulturhistoriska betydelse och byggnadens geografiska läge, för att göra ett första urval om tre konstnärer. En av dessa konstnärer valdes ut och fick teckna avtal med myndigheten.
Kammarrätten konstaterade att urvalsprogrammet var mycket vagt formulerat när det gällde den konstnärliga gestaltningen, då den varken innehöll önskemål om plats eller utformning. Kriterierna för urval av konstnärerna hade varit utformade på ett mycket allmänt sätt. De tre konstnärerna, som i ett första steg valts ut, hade dessutom vitt skiftande inriktning, verksamhet och bakgrund.
Mot bakgrund av detta fann kammarrätten att myndighetens önskemål kring den konstnärliga gestaltningen inte varit så specifika att endast en viss leverantör haft möjlighet att utföra uppdraget. Myndigheten hade därmed inte visat att undantaget i 15 kap. 3 § 2 st., andra meningen 2007 års LOU var tillämpligt. Myndigheten hade genomfört en otillåten direktupphandling, och kammarrätten beslutade att avtalet skulle ogiltigförklaras.