En myndighet upphandlade ramavtal för tillfälligt boende för asylsökande. En leverantör hade fått sitt anbud förkastat för att det i ett av anbuden saknades redovisning av organisation, verksamhet och ägarstruktur samt att det i ett annat av anbuden saknades redovisning av kapacitet.
Leverantören ansökte om överprövning och yrkade i första hand att upphandlingen skulle göras om och i andra hand att upphandlingen skulle få avslutas först efter rättelse. Leverantören framhöll att denne hade lämnat efterfrågade uppgifter i anbudet, men på fel plats. Svar hade lämnats under rätt punkt men på fel rad.
Förvaltningsrätten fann att myndigheten handlat korrekt när den förkastat anbudet eftersom leverantören inte uppfyllt ska-kravet att efterfrågad information skulle lämnas på avsedd plats. Kravet var obligatoriskt och förvaltningsrätten fann att det var tydligt och motiverat med hänsyn till myndighetens behov av att underlätta utvärderingen. Förvaltningsrätten konstaterade vidare att myndigheten inte varit skyldig att låta leverantören rätta bristen. Någon överträdelse av LOU förelåg därmed inte och ansökan avslogs.
Leverantören överklagade till kammarrätten och vidhöll sina yrkanden. Kammarrätten konstaterade att var fråga om ett ordningskrav och att det var ett obligatoriskt krav. Kammarrätten fann att kravet även kunde tolkas på så sätt att det räckte att svar lämnades under rätt punkt i förfrågningsunderlaget för att det skulle anses vara lämnat på avsedd plats, även om svaret lämnats på fel rad. En sådan tolkning framstod som rimlig enligt kammarrätten.
Vidare lade kammarrätten vikt vid att det varit fråga om ett begränsat antal uppgifter och att myndigheten inte hade behövt leta efter den efterfrågade informationen. Det hade inte heller funnits något utrymme för missförstånd och syftet med kravet förfelades inte med en sådan tolkning. Kammarrätten uttalade vidare att ett krav som endast avser ”utformningen av anbudshandlingarna” och ”som inte tillåter denna typ av oväsentliga och bagatellartade misstag” skulle ha varit oproportionerligt. Enligt denna tolkning hade leverantören uppfyllt ska-kravet och myndigheten hade genom att inte beakta alla delar av svaret i anbudet brutit mot likabehandlingsprincipen. Leverantören hade lidit skada och skäl för ingripande förelåg.
När det gäller påföljd, som kammarrätten skrev särskilt om eftersom leverantören yrkat rättelse i första hand och göra om i andra hand, fann kammarrätten det uteslutet att någon leverantör på grund av att kravet kunde tolkas på flera sätt skulle avstå från att lämna anbud. Det var alltså inte fråga om brister som rörde upphandlingens konkurrensuppsökande skede och som skulle kräva ett förordnande om att upphandlingen skulle göras om. Det var istället tillräckligt att besluta om rättelse på så vis att en ny utvärdering skulle genomföras. I denna utvärdering skulle de svar som lämnats under en viss punkt ”beaktas även om de har fyllts i på andra rader än de avsedda”.