En myndighet upphandlade kontorsmöbler. Myndigheten beslutade tilldela leverantör A avtal. Leverantör B, som hade rangordnats som tvåa, ansökte om överprövning och yrkade rättelse i form av en ny anbudsutvärdering. Grunden för ansökan var att A inte hade uppfyllt alla skall-krav och att poängtilldelning inte skett på korrekt sätt.
Förvaltningsrätten kom fram att A inte uppfyllt ett av skall- kraven. Därför var det fel av myndigheten att utvärdera anbudet från A och felet medförde skada för B. Förvaltningsrätten förordnade att en ny prövning av anbuden skulle göras.
Leverantör A överklagade domen till kammarrätten som avvisade överklagandet med följande motivering.
Enligt 33 § förvaltningsprocesslagen får förvaltningsrättens beslut överklagas av den som det angår, om det gått honom eller henne emot. Talerätt föreligger när en domstol har förordnat att en leverantör ska uteslutas från det vidare förfarandet eller mista ett tilldelat uppdrag genom att en annan leverantör pekas ut som vinnare. Det räcker alltså inte att utvärderingen ska göras om.
För talerätt krävs det enligt praxis att det överklagade beslutet i sig ska ha en precis och påtaglig betydelse för leverantören, oavsett vad utfallet blir eller kan bli av den åtgärd som domstolen väljer och att frågan om talerätt måste avgöras med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet.
Eftersom förvaltningsrätten i domslutet endast förordnat om rättelse genom en ny prövning av anbuden fann kammarrätten att beslutet i sig inte hade en precis och påtaglig betydelse för leverantören. Förordnandet innebar inte att upphandlingen avbröts, att någon annan leverantör pekades ut som vinnare eller att leverantören uteslöts från förfarandet. Leverantör A har möjlighet att ansöka om överprövning av det nya tilldelningsbeslutet när det fattas. Kammarrätten fann att förvaltningsrättens avgörande inte har gått leverantör A emot på så sätt att A har talerätt enligt 33 § förvaltningsprocesslagen och avvisade överklagandet.