Läkemedel kostar samhället och konsumenterna omkring 40 miljarder kronor per år. Enligt en studie från Konkurrensverket är den svenska marknaden för mediciner uppdelad i fem olika delmarknader, med sinsemellan olika regler och förutsättningar för konkurrens.
Karin Lunning, tillförordnad generaldirektör för Konkurrensverket, säger att Sverige varken är ett hög- eller lågprisland när det gäller läkemedel:
– Priserna beror i hög grad på vilka förutsättningar för konkurrens som skapas i regelsystemen.
Hur utbyte av läkemedel får ske på apoteken är en viktig prispåverkande faktor. Liksom den offentliga upphandlingens organisation. Även utformningen av läkemedelssubventionen spelar betydande roll.
Rapporten visar att receptbelagda läkemedel som inte utsätts för konkurrens är dyrare i Sverige än i 20 jämförbara EU-länder. Även så kallade rekvisitionsläkemedel, som används inom sjukvården och som alltså inte hämtas ut på apotek, kostar mer. Priset på receptfria produkter ligger däremot nära genomsnittet.
Konkurrensverket ser goda möjligheter att påverka kostnaderna. Rekvisitionsläkemedel upphandlas enligt LOU. Svenska landsting och regioner upphandlar var för sig, även om det förekommer samarbeten.
I Danmark och Norge sker dessa upphandlingar däremot centraliserat, något som gett större rabatter. I det svenska systemet kan det dessutom vara betydande mellan det pris som olika landsting betalar för samma produkt.
Ett svensk arbete med att samordna och effektivisera regionernas läkemedelsupphandlingar pågår. SKL Kommentus har dock inte samma formella ställning, mandat och uppdrag som Amgros i Danmark och LIS i Norge.
Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska se över finansiering, subvention och prissättning av läkemedel i Sverige. Konkurrensverket medverkar i den utredningen.
– Vi kommer att göra allt för att möjligheterna med ökad konkurrens och bättre upphandling tas till vara i detta arbete, säger Karin Lunning.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer