Förvaltningsrätten anser att Malmö stads upphandling av bojar och annan livräddningsutrustning ska göras om. Enligt domen har kommunen presenterat ett otydligt upphandlingsdokument.
En anbudsgivare, Shore Safety, hade en lång rad invändningar. Företaget irriterades bland annat på att upphandlingsdokumentet anpassats till den nuvarande leverantörens sortiment. Detta yttrade sig exempelvis i flera hänvisningar till Fristad Plasts artikelnummer.
Åsikten var också att materialkraven var både otydliga och ologiska. Kommunens svar på direkta frågor under fråga-svar-fasen bringade inte önskad klarhet – utan spädde istället på osäkerheten.
Domstolen slår fast att upphandlingsunderlaget därmed anses ha blivit så pass otydligt genom frågor och svar att en rimligt informerad och normalt omsorgsfull leverantör inte kan lämna ett konkurrenskraftigt anbud. Slutsatsen är att det inte klart framgår vilka krav som faktiskt efterfrågas på de offererade produkterna.
Den principiellt intressanta frågan, om gratisbojar med reklamtryck, tas tyvärr inte upp i domen. Kommunen släppte i ett sent skede kravet på att livbojarna skulle ha internationellt Solas-godkännande för att få (Trygg-Hansas) rödvita bojar.
Att få klarhet i denna del av överprövningen hade varit intressant. Västerås kommun har just gått ut i en upphandling som också ser ut att ta sikte på gratisbojar. Kommunen vill att bojreklamen, om sådan finns ska, kunna knytas till livräddning, friluftsbad och fritidsbåtsverksamhet.
Förra gången det skedde upphandling på området i Västerås var år 2014. Då hymlade man inte med sina önskemål: livboj ska vara ”röd och vit samt märkt med Trygg-Hansa nedtill”.
Svenska kommuner tar varje år emot bojar med tillbehör för minst tre miljoner kronor, kanske så mycket som dubbla den summan, med Trygg-Hansas reklam/varumärke.
Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer