Riksdagen har fattat beslut om att från den 1 juli införa meddelarskydd/meddelarfrihet för anställda på företag som arbetar inom vård, skola och omsorg som helt eller delvis finansieras av skattemedel. Beslut fattades med acklamation.
Den nya lagen innebär att rätten att berätta om missförhållanden för media blir densamma för denna grupp av privatanställda som för dem som är direkt anställda i exempelvis kommunen.
Skyddet begränsas av de regler om tystnadsplikt som finns på respektive område och medför ingen rätt att lämna ut handlingar.
Meddelarskyddet förbjuder den som bedriver verksamheten att försöka ta reda på vem som lämnat uppgifter för publicering. Att göra den typen av efterforskningar strider mot lagen och den som gör det kan dömas för brott.
Den nya lagen får både ris och ros. Kritiker menar att det exempelvis kan vara svårt för anställda att säkert veta om de omfattas av skyddet eftersom det i stora bolag bara gäller just verksamhetsgrenarna skola, vård och omsorg.
Regeringen ville att lagen skulle träda i kraft redan den 1 april, men riksdagen sköt något på införandet. Flera upphandlare landet över ställer redan idag krav på meddelarfrihet.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer