Bussolyckan i Stockholm i mars månad ser ut att innebära skarpa krav på elektroniska så kallade geostaket vid kommande upphandlingar av kollektivtrafik. Bussen blev snabbt övertänd efter att en gastank på taket punkterats av inkörningsskyddet till den alltför låga Klaratunneln.
Kristoffer Tamsons är trafikregionråd i Region Stockholm. Han ser geofencing som standard i bussarna som ett viktigt steg i att göra SL-trafiken smartare och bättre:
– Genom att nyttja den nya teknikens möjligheter kan vi se till att både öka säkerheten, ge ekonomin en uppsida och göra klimatet till en vinnare. Detta då färre olyckor och fordonsskador samt lägre bränsleförbrukning är att vänta.
Geostaket gör det möjligt att stoppa fordon som kör utanför planerad rutt, något som kan förhindra att tunga fordon används i terrorsyfte. Till fördelarna hör också att hastigheten automatiskt kan sänkas utanför exempelvis skolor.
– Jag behöver bara säga Drottninggatan och Klaratunneln för att folk ska förstå hur angelägen den här tekniken är. Det här blir ett sätt att sätta stopp för den risken när det gäller våra bussar.
I SL:s kommande upphandlingar av busstrafik, likväl som i befintliga avtal, tas nu höjd för att trafikoperatören ska kunna sätta in och förbereda teknik så att bussarna kan positioneras i realtid.
– Jag vill också rikta en uppmaning till övrig kollektivtrafik i Sverige, men också andra kravställare på tyngre nyttotrafik oavsett vi talar lastbilstransporter eller sophämtning, att följa vårt exempel, avslutar Kristoffer Tamsons.
Enligt Rise, som utrett olyckan vid Klaratunneln, brast föraren i sin skyldighet att uppmärksamma både höjden på fordonet och förbudsskyltar för begränsad fordonshöjd på platsen. Samtidigt konstateras att både skyltning och inkörningsskyddets konstruktion skulle kunna vara bättre.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer