Den sista januari monterade Nordea ner skylten i Haparanda. De av bankens kunder som önskat personlig betjäning har efter kontorsnedläggningen hänvisats till Kalix eller systerorten Tornio på andra sidan finska gränsen.
Till dem som inte accepterade försämringen hörde Haparanda stad med koncernbolag som Haparanda Värmeverk och Bottenvikens Reningsverk. Nordeas sorti fick den kommunala storkunden att under våren bjuda in till en ny upphandling av banktjänster:
– Vår ambition att ha verksamhet i kommunen, inte minst när det gäller bankkontor som är bemannade, säger det socialdemokratiska kommunalrådet Peter Waara till Inköpsrådet.
I upphandlingen värderades lokal närvaro högt. Representation på orten dyker upp både som minimikrav och som viktade tilldelningskrav.
Istället för att lämna in ett anbud valde Nordea att överklaga upphandlingen till förvaltningsrätten. Banken menar att kraven saknar proportionalitet i förhållande till det behov som ska täckas.
Åsikten är att viktningen av kraven gör det omöjligt för banker som inte redan har verksamhet på orten att lämna in ett konkurrenskraftigt anbud. Utvärderingsmodellen prioriterar banker som redan finns på plats.
I ansökan pekas det bland annat på att höga etableringskostnader slår hårt mot de banker som saknar lokal representation, något som Nordea alltså hade fram till två månader innan upphandlingen.
I sin färska dom håller förvaltningsrätten med Nordea. Kravet på lokal representation anses som oproportionerligt. Bedömningen är att de efterfrågade tjänsterna kan tillhandahållas utan lokal representation, alltså via exempelvis nätbank och andra kanaler.
Kommunen måste göra om upphandlingen. Tråkigt, tycker Peter Waara:
– Domen är märklig, men säkerligen i enlighet med LOU och befintligt regelsystem.
Vad gör ni nu?
– Troligtvis kommer vi inte att gå vidare med detta ärende, utan följa utfallet: det vill säga göra om upphandlingen.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer