Luleå har fokus på jämställdhet

Luleå kommuns inköpsavdelning har haft ett uttalat jämställdhetsperspektiv vid kravställning sedan 2016. Till en början var fokus på leverantörens interna jämställdhetsarbete.

Nu är målet även att det som köps in ska vara likvärdigt för kvinnor och män eller på annat sätt främja jämställdheten. Under 2021 ska samtliga nya upphandlingar följas upp utifrån jämställdhetskrav.

– Vi började i liten skala och har successivt utvecklat arbetet. Det gäller att ta små steg som testas och utvärderas för att sedan byggas på vid varje nytt avtal. Vid starten var vi nog alla lite oroliga hur det skulle gå. Vad skulle leverantörerna tycka? Men det har gått över förväntan, säger inköpsstrateg Marianne Lundberg. 

Utgångspunkten är Upphandlingsmyndighetens modell för strategiska inköp. Den beskriver upphandlingsprocessens tre steg, förberedande kartläggning och analys, själva upphandlingen, samt implementering och förvaltning av avtalet.

Till varje steg i modellen har det formulerats ett antal frågor ur ett jämställdhetsperspektiv: Är jämställdhet relevant i upphandlingen? Vem kommer att använda produkten eller tjänsten? Vilka konsekvenser får upphandlingen för kvinnor respektive män?

Kraven ska vara proportionerliga och nödvändiga, det vill säga ha en koppling till varan eller tjänsten som upphandlas.

– Dialogen med leverantörerna är oerhört viktig innan vi formulerar kraven. Vi kan inte ställa samma krav när vi upphandlar fotvård, där företagen ofta är små, som på teknikkonsulter, som ofta är stora, exemplifierar Marianne Lundberg.

Från början var jämställdhet ett kvalificeringskrav. Nu har mervärdeskrav införts där leverantörerna får beskriva hur de arbetar och hur de driver och förbättrar sitt jämställdhetsarbete*.

– I en upphandling av däck gavs ett mervärde om leverantören beskrev hur jämställdhetsarbetet utvecklades i verksamheten. I ett ramavtal för fototjänster förband sig leverantörerna att delta i en utbildning för att lära sig bildspråk med genusperspektiv.

Uppföljningen sker på olika sätt, genom platsbesök, uppföljningsmöten eller att leverantören får göra en självdeklaration av hur de arbetat.

– Uppföljningen har visat att företag blivit mer aktiva i sitt jämställdhetsarbete.

Hur har beställarna i verksamheterna reagerat?

– Nu är de allra flesta positiva, det ingen överraskning för någon. Och hittills har inte kraven varit kostnadsdrivande, alla är vinnare, säger Marianne Lundberg.

*Leverantören ska bland annat beskriva

– hur personalen får kompetensutveckling kring jämställdhet och jämlikhet

– hur leverantören arbetar för att öka det underrepresenterade könet bland de anställda

– hur leverantören arbetar (eller planerar att arbeta) för att bemöta kvinnor och män med olika bakgrund likvärdigt

– hur könsfördelningen ser ut på ledande positioner

– hur rutinerna ser ut vid föräldraledighet

– på vilket sätt arbetsplatsen är anpassad efter människors olika förutsättningar och behov