Med ungefär åtta procent överprövade offentliga upphandlingar har Sverige fler överprövningsärenden än andra jämförbara EU-länder. Civilminister Ardalan Shekarabi:
– Det är orimligt och något vi ska ändra på.
I ett reportage noterar Sveriges Radios Ekoredaktion bland annat att överklagningsbenägenheten ökade med 40 procent mellan åren 2015 och 2016. Även om fjolårssiffran är den högsta hittills ger jämförelsen mellan endast två år knappast hela bilden.
År 2016 lämnade leverantörer in sammanlagt 4 190 ansökningar om överprövning till förvaltningsrätter, kammarrätter och högsta förvaltningsdomstolen. Året innan var samma siffra 2 973.
Jämfört med 2014 är ökningen under 2016 dock inte lika stor. Konkurrensverkets statistik skvallrar om att det under detta år lämnades in 3 508 överprövningsansökningar.
Trenden från år 2000 och framåt är dock tydlig. Antalet överprövningar ökar år för år, dock med rejäla hack i kurvan. När årets statistik är klar kan 2016 mycket väl visa sig vara ett undantagsår.
Mot årets slut får vi veta mer om vad som orsakar det stora antalet överprövningar i domstolarna. Som Inköpsrådet redan rapporterat ska Upphandlingsmyndigheten den 15 december presentera mer fakta.
Samtidigt arbetar den statliga utredningen under ledning av Anna Ulfsdotter Forssell med att formulera förslag till åtgärder för att minska antalet överprövningar. Denna utredning, som också ska också lämna förslag till flexiblare och enklare regler för upphandlingar under EU-tröskelvärdena, kommer att redovisas senast den 15 juni 2018.
Ekot tar också upp samhällskostnaden för överprövningar. Den är både svårbedömd och sorgligt outredd. Här ingår merutgifter för att inte kunna använda slutna ramavtal, direktupphandling för att täcka upp, tidsspillan och juridisk hjälp.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer