Så kan sociala hänsyn följas upp

Offentlig upphandling har utvecklats från att enbart vara ett instrument för att förverkliga den gemensamma EU-marknaden och att upphandla bäst vara, tjänst eller byggentreprenad till bäst pris, till att även utgöra ett verktyg för att nå viktiga politiska och samhälleliga mål.

Ett exempel på sådant mål är att tillgodose att mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter respekteras genom samtliga globala leverantörsled som föremålet för ett offentligt inköp passerar.

Det skriver Gisela Arnesson i sitt examensarbete i offentlig upphandling vid Uppsala universitet.

I sin uppsats konstaterar hon att möjligheterna att beakta sociala hänsyn i en offentlig upphandling är flera och att det kan ske löpande genom hela upphandlingsprocessen.

Detta förutsatt att kraven på hänsyn är förenliga med de upphandlingsrättsliga principerna, har anknytning till föremålet för upphandlingen samt är möjliga att kontrollera och följa upp.

Den stora utmaningen är att garantera att de ställda kraven och kriterierna också efterlevs av leverantörens underleverantörer, och framför allt av underleverantörer till dessa i samtliga led, skriver Gisela Arnesson.

Annars riskerar kraven att bli tandlösa samt att hämma den goda konkurrensen och effektiva resurshanteringen som offentlig upphandling syftar till att tillgodose, enligt författaren.

I examensarbetet ger Gisela Arnesson två konkreta förslag på hur uppföljningen kan gå till, med fokus på fordonsbranschen.

1. Kräv att allt tenn, tantal, volfram och guld som används inom fordonsproduktionen ska bära en viss märkning som bevis på att utvinningen skett med beaktande av mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter.
2. Kräv att leverantören genomför en så kallad human rights due diligence. Det är ett verktyg som företag kan använda sig av för att förhindra att verksamheten medför en negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna, genom att företaget kontinuerligt genomför risk- och konsekvensanalyser av verksamheten samt upprättar åtgärdsplaner i syfte att identifiera, förebygga, gottgöra och redogöra för hur företaget hanterar potentiella hälsofarliga arbetsförhållanden.