Svenska fågelproducenter avfärdar Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier som de är formulerade idag. Åsikten, som man är långt från ensamma om, är att kriterierna inte är tillräckligt drivande för att minska antibiotikaanvändningen, ett område där svenska uppfödare kommit längre än många utländska producenter.
Jenny Andersson, ordförande för branschorganisationen Svensk Fågel, noterar att det finns landsting som lyckas köpa in kyckling med mycket höga kvalitetskrav i enlighet med svensk lagstiftning:
– Samtidigt är det beklagligt att det finns landsting som serverar en stor andel importerad kyckling från länder utan de strikta regler som de Sverige ställer på de svenska kycklingbönderna.
Upphandlingsmyndigheten delar oron för antibiotikaresistens. Sedan i våras arbetar myndigheten med nya, skärpta kriterier för just kyckling och kalkon. Ingen tvekan om att de uppdaterade kriterierna i större utsträckning än tidigare är i enlighet med de krav på djurhållning som ställs på svenska producenter.
I sitt svar på kritiken poängterar myndigheten att de inte är möjligt att utforma krav som kräver att en vara ska ha ett visst ursprung. Det går inte heller att kräva att produktionen ska uppfylla en nationell lagstiftning i sin helhet.
Arbetet med att fräscha upp dessa hållbarhetskriterier är inte helt avslutat. Just nu efterfrågar Upphandlingsmyndigheten synpunkter på föreslagna ändringar. Aktörer inom fjäderfäbranschen har fram till den 24 augusti på sig att tycka till.
Maria Donis, vd för Svensk Fågel, uppmanar det offentliga att omedelbart se över rutiner vid inköp av livsmedel och välja kyckling där en restriktiv antibiotikabehandling tillämpas.
– Vidare finns behov av att stärka upp kunskap, kontroll och uppföljning i kraven som ställs av upphandlade myndighet, menar hon.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer