Regeringen med civilminister Ardalan Shekarabi har varit tydlig med att det i lag ska bli obligatoriskt att ställa krav villkor i nivå med kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.
Den 15 februari blev regeringen färdig med utkastet till en lagrådsremiss för hur detta obligatorium ska införas i svensk lagstiftning. Regeringen har i sitt förslag gått längre än den utredning under Niklas Bruun som tidigare har utrett frågan.
Utredningen menar att kraven bara ska vara obligatoriska för villkor som lön, arbetstid och semester. För försäkringar och pensionsförmåner skulle det enligt utredningen vara frivilligt att ställa krav i nivå med kollektivavtal. Regeringen vill att det även ska vara obligatoriskt att ställa krav på dessa områden.
Förutsättningar för majoritet
Förutsättningarna är goda för att regeringen ska få majoritet i riksdagen för sitt förslag. Vänsterpartiet har samma syn som regeringen:
– Obligatoriska krav bör också gälla försäkringar och pensionsförmåner, även om det finns skäl att inte vara onödigt rigid, med tanke på att det finns olika typer av avtal och lösningar på vissa områden, säger Ali Esbati, riksdagsledamot för Vänsterpartiet och ledamot i arbetsmarknadsutskottet.
Stöd för förslaget finns också hos Sverigedemokraterna:
– Krav på kollektivavtal i offentliga upphandlingar överensstämmer med vår politik, säger Sven-Olof Sällström, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och arbetsmarknadspolitisk talesperson. Det har vi drivit i flera år.
Vill gå längre
Sverigedemokraterna vill gå längre än Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om vilka delar av kollektivavtal som ska vara obligatoriska:
– Generellt anser vi att obligatorium borde gälla kollektivavtalsnivå fullt ut, men det skulle innebära problem med utstationerade på svensk arbetsmarknad. Vilken försäkring ska gälla? Ska utstationerade ha rätt till svenska socialförsäkringssystemet och så vidare. Önskvärt hade varit att det gällt allt, men det är som vi ser det inte praktiskt möjligt idag, säger Sven-Olof Sällström.
Regeringen menar i sitt förslag att kraven på villkor i nivå med kollektivavtal ska gälla ”om det är behövligt”, som det står i utkastet till lagrådsremiss. Upphandlaren ska i varje enskilt fall bedöma om det är behövs och bland annat ta hänsyn till vilken bransch det handlar om. Upphandlingsmyndigheten ska enligt regeringens förslag hjälpa till att ta fram vägledningar och rekommendationer i frågan, men det är den upphandlande myndigheten som bestämmer.
Både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vill här gå längre än regeringen:
– Kraven på kollektivavtal bör gälla alla branscher, säger Ali Esbati.
Vill ha mer tydlighet
Sverigedemokraterna är inne på samma linje:
– Vi anser att kraven ska gälla generellt. Inte minst för att regelverket kring offentlig upphandling upplevs som svårt och otydligt. Vi behöver mer tydlighet, inte mindre. Vi ser ingen anledning att undanta vissa branscher från vad som borde vara självklara krav, säger Sven-Olof Sällström.
Med stöd från både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har regeringen den majoritet i riksdagen som krävs för att genomföra obligatoriska krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.
Regeringen vill att krav i nivå med kollektivavtal i offentliga upphandlingar ska bli obligatoriskt samtidigt med att de nya EU-direktiven införs i svensk lag, vilket enligt planen sker senast den 1 januari 2017.
Uppdatering den 15/9 2016. Sverigedemokraterna säger nu att de inte tänker att rösta för regeringens proposition som bland annat innehåller gör det obligatoriskt att ställa krav kollektivavtalsliknande villkor i vissa upphandlingar. Läs mer om den senaste utvecklingen här:
SD lovar att fälla nya LOU
SD: Vi har inte ändrat uppfattning
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer