Tio ”typer” bakom mutbrott

Tio olika förklaringsmodeller har identifierats efter arbetet med att gå igenom domarna innehållande utsagor från 138 personer som dömts för mutbrott, varav 84 procent män.

-Rapporten visar att det finns många varierande sätt för den som dömts till mutbrott att motivera sitt agerande. Min förhoppning är att organisationer använder den kunskapen  i riskanalyser och förebyggande korruptionsarbete, säger IMM:s generalsekreterare Natali Engstam Phalén.

-Ledningarna i företag och offentliga organisationer har ett ansvar att informera och utbilda sin personal kring riskfyllda situationer gällande mutor och hur dessa bör hanteras.

Missförstånd är en vanlig förklaringsmodell bland mutbrottsåtalade och används i 31 procent av fallen vid givande av muta och av 21 procent av personer som varit mottagare av muta.

Även kunskapsbrist är genomgående en vanlig förklaring till brott och förekommer i exempelvis 17 procent av fallen gällande tagande av muta.

-Det är särskilt bekymmersamt att kunskapsbrist är en ganska vanlig förklaringsmodell. Det visar på ett behov av mer kunskap och är extra tydligt i affärsrelationen offentligt-privat än inom affärer som sker helt inom privat sektor, tycker Natali Engstam Phalén..

Hon menar att det indikerar otillräckliga kunskaper om de skillnader i restriktivitet som gäller som offentliganställd jämfört med privatanställd.

-Det är viktigt att hela tiden ha en vaksamhet om att mutförsök kan ske. Vi kan exempelvis se att givare av muta ofta hänvisar till missförstånd eller att det skulle ha handlat om ett skämt.

-Det är exempel på situationer som kräver vaksamhet och tydlighet och det tycks vara vanligare som offentligt anställda att man utsätts för mutförsök som kanske inte är så tydliga utan lite av trevande karaktär – att man testar möjligheten att muta en person, säge Natali Engstam Phalén.

Följande tio ”brottstyper” i mutsammanhang har grupperats i rapporten:

• Skuld läggs på annan. Olika omständigheter som gör att personen själv inte vill ta ansvar för en gärning.
• Hänvisar till att regler eller lagstiftning varit obekant.
• Glömska. Att händelsen eller vissa omständigheter fallit i glömska.
• Missförstånd. Exempelvis att en betalning gäller annat än en muta.
• Förnekelse. Hävdar att anklagelserna inte stämmer.
• Sedvänja. Förklarar agerande med att det rört sig om tillåten gästfrihet.
• Förväntningar. Agerar efter vad som förväntats av andra.
• Ohälsa. Gärningen förklaras med fysisk eller psykisk ohälsa.
• Vill få ekonomisk vinning.
• Förbättrad affärsrelation. Ses som en del av god affärsmässighet.

I en rättsfallsstudie som publicerades i slutet av förra året belystes problematik kring korruption och offentlig upphandling av Konkurrensverket.