Transparent utvärderingsmodell viktigt

Sammanfattning
Kammarrätten delade förvaltningsrättens bedömning i sak, men kom till ett helt motsatt slut vad gäller skaderekvisitets tillämpning. Kammarrätten ansåg att bristen vad gäller hur utvärderingsresultatet skulle beräknas hindrat Textilia Tvätt & Textilservice från att utforma ett konkurrenskraftigt anbud.

Bolaget har också avstått från att lämna något anbud, vilket innebar att bolaget som en följd av bristen har lidit eller kan komma att lida skada. Upphandlingen ska därför göras om.

Fakta i målet
Kristianstads kommun genomförde en upphandling av ramavtal för hyra av arbetskläder och textilier inklusive tvättservice som ett öppet förfarande enligt LOU. Bolaget ställde ett antal frågor till kommunen bland annat vad gällde utvärderingsmodellens utformning.

Bolaget avstod sedermera från att lämna anbud i upphandlingen och ansökte om överprövning innan tilldelningsbeslut fattats. Som skäl angavs bland annat att kommunens utvärderingsmodell och dess hantering av utvärderingskriterierna, pris och kvalitet, var i strid med transparensprincipen. Det framgick inte av vare sig upphandlingsdokumenten eller lämnade svar på frågor, hur utvärderingsresultatet skulle beräknas och fastställas.

Domstolarnas bedömning
Förvaltningsrätten fann att det saknades information om hur kvalitetspoängen skulle påverka priset och hur de båda tilldelningskriterierna förhöll sig till varandra då det inte framgick hur kommunen skulle komma fram till det slutliga utvärderingsresultatet.

På en fråga angående detta svarade kommunen att lägst utvärderingspris erhåller 10 poäng. Priset är viktat till 50 procent. Max poäng är 5 på pris. Förvaltningsrätten ansåg att detta gav ett svar på hur vinnande anbudsgivare kommer att utvärderas men det gav inte en klar bild om hur utvärderingsresultatet kommer att beräknas.

Trots denna brist ansåg förvaltningsrätten att bolaget inte varit förhindrad att lämna ett konkurrenskraftigt anbud eftersom det har av underlaget stått klart vad som kommer att tillmätas betydelse i utvärderingen, hur poängsättning avseende arbetskläder kommer att ske samt hur tilldelningskriterierna viktas.

Sammanfattningsvis fann förvaltningsrätten att bolaget inte lidit skada av den påtalade bristen och avslog ansökan.

Kammarrätten, som delade förvaltningsrättens bedömning i sak, ansåg däremot att bolaget förhindrats att lämna ett konkurrenskraftigt anbud till följd av den konstaterade bristen.

Analys
Undertecknade håller med kammarrätten i sak men är lite frågande till hur förvaltningsrätten kunde komma fram till att det endast stod klart hur vinnande anbud skulle utvärderas. Det enda som stod klart var vilken poäng som det anbud med lägst pris hade fått på priskriteriet. Alla annat och alla andra anbudspoäng var höljt i dunkel.

Med detta konstaterande är kammarrättens tillämpning av skaderekvisitet mycket bra. Det kan rent av ses som en skolbokstillämpning av HFD:s avgöranden 2022 ref. 4 I och II som i mångt och mycket ställt ökade krav på anbudsgivares påtalandeskyldighet och agerande vad gäller brister i ett annonserat underlag

Bolaget ställde frågor utan att få nöjaktiga svar och avstod därmed från att lämna anbud och ansökte om överprövning. Med detta uppfyllde bolaget sin påtalandeskyldighet och agerade för att begränsa sin skada.

Även om det inte framgår om förvaltningsrätten tog stöd i HFD:s avgörande för att inte konstatera skada, förefaller det som om kammarrätten tagit dessa i beaktande. Alldeles oavsett är det bra för rättstillämpningen med dylika avgöranden.

Målnummer och domstol 
Kammarrätten i Göteborg mål nummer 995-22.

Juristpanelen