Även om Sverige genom åren rankats som ett av de allra minst korrupta länderna saknas inte rapporter om mutor, gräddfiler och svågerpolitik. Transparency Internationals svenska avdelning ser gränsytan mellan den offentliga och den privata sektorn som ett av de största riskområdena för korruption.
Organisationen skriver att ”den decentraliserade välfärden med omfattande och komplexa upphandlingar torde vara en bidragande orsak till en ökning av korruptionsfall.”
Transparency International har, som ett led i den internationella undersökningen Global Corruption Barometer 2016, tillfrågat tusen svenskar om deras syn på korruption. Till de grupper som uppfattas som korrupta hör kommunpolitiker. Tre fjärdedelar av de svarande anser att korruption i varierande grad finns i denna grupp.
En tredjedel av de tillfrågade tycker att visselblåsning är det mest effektiva verktyget mot korruption. Samtidigt finns det en tydlig rädsla för att avslöja korrupta beteenden – på grund av risk för repressalier.
Enligt Transparency International behöver skyddet för dem som rapporterar om oegentligheter förbättras. Den nya lag som väntas träda i kraft den 1 januari 2017 kommer att medföra förbättringar.
I svensk lagstiftning saknas korruption som begrepp. Lagstiftningen rör främst givande och tagande av muta. Transparency International har en bred definition av korruptionsbegreppet som innefattar att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer